Ett allt mer ojämlikt land?

Strax innan sommaren presenterade vi årets sociala kompass. Den hittar du under nyheter på Statisticon.se. Med den och de ingående variablerna som utgångspunkt gör vi nu en djupdykning i vad som har hänt över tid. Har det skett någon förändring? Hur ser den i så fall ut? Går det att se några mönster?

Först en påminnelse. Sociala kompassen är en analys av socioekonomiska och demografiska variabler. Alla Sveriges kommuner analyseras utifrån tio egenskaper hos befolkningen och delas därefter in i fem kompassgrupper (lila, blå, grön, gul och orange) utifrån en sammantagen socioekonomisk likhet.

Egenskaper som vi studerar är ålder, födelseplats, utbildningsnivå, försörjning sysselsättning och hälsa.

Linjerna i diagrammen visar för varje kompassgrupp kommunernas genomsnittliga värde för respektive egenskap.

 

Befolkningens åldersmässiga sammansättning – andelen äldre ökar

Det är rimligt att anta att andel unga och andel äldre är speglingar av varandra, och till stor del är det så. Kommuner med en stor andel unga har ofta en mindre andel äldre och tvärt om, notera till exempel den lila kompassgruppen – pendlarnas och barnfamiljernas kompassgrupp – i de två diagrammen nedan, som visar på just det förhållandet. Den grupp som avviker är det orange, städernas grupp. Här finns en ungefär lika stor andel äldre som i det lila landskapet, men inte alls lika stor andel yngre, dvs. barnfamiljer. Istället påträffar vi här fler yngre vuxna, till exempel studenter.   

 

Det inbördes förhållandet mellan kompassgrupperna är relativt konstant över tid, med några förändringar. I periodens början låg alla grupper utom den lila relativt nära varandra. Sedan minskade andelen unga i samtliga grupper, dock olika mycket, vilket ledde till en större spridning. Under 10-talets andra halva uppstod det i stället två undergrupper. Den blå och den orange gruppen har närmast sig varandra i andel unga, lika så den gröna och den gula gruppen.

 

Andelen äldre har ökat i samtliga kompassgrupper under perioden, om än i olika takt. Ökningarna i den orange och lila gruppen har planat ut under senare år, liksom i den blå gruppen, om än på en väsentligt högre nivå. Andelen äldre har fortsatt öka i den gula och i den gröna gruppen.

 

Befolkningens födelseplats – stora skillnader och en minskad ökningstakt

Andelen invånare födda utanför EU/EFTA har under perioden ökat i samtliga kompassgrupper. Den orange gruppen ligger klart högst i andel, och har så gjort under hela perioden. Där har ökningstakten också varit jämförelsevis jämn under perioden, om än något kraftigare under den andra halvan av perioden.

Den blå gruppen började på en lägre nivå än den orange men höll samma ökningstakt under periodens första hälft. Runt 2013 började sedan ökade andelen födda utanför EU/EFTA öka snabbare här, i samband med flyktinginvandring från bland annat Syrien och Afghanistan. Den gula gruppen började med en ännu lägre andel födda utanför EU/EFTA än den blå, men har haft en liknande trend – långsammare ökningstakt under den första halvan av perioden och sedan en klart kraftigare.

 

 

En förklaring till att ökningen blev som störst i den blå och gula gruppen var tillgången till tomma bostäder och etablering av boenden för nyanlända i många av dessa kommuner. Dock ser nu ökningstakten ut att ha avtagit i den blå gruppen, i den gula gruppen har andelen födda utanför EU/EFTA minskat något de senaste åren. Detta stämmer väl med minskningen i inflödet av nya människor till landet och de inrikes flyttningar som uppstått då många nyanlända flyttar vidare till den orange gruppen med landets större städer och arbetsmarknader.

De övriga kompassgrupperna har sett mer blygsamma ökningar under tidsperioden, även om takten även där var högre periodens andra hälft. I den gröna gruppen har ökningen avtagit, som i den blå och gula gruppen, medan andelen i den lila gruppen fortsätter att öka.

 

Befolkningens utbildning – ökande utbildningsnivå men växande skillnader i gymnasiebehörighet

Andelen ungdomar med gymnasiebehörighet varierar från år till år i de olika kompassgrupperna, särskilt under de senaste åren är fluktuationen tydlig. Men en tydlig trend är att de socioekonomiska skillnaderna kopplat till andelen med gymnasiebehörighet ökar.

I början av perioden befann sig kompassgrupperna på liknande nivåer. Samtliga uppvisar sedan en negativ utveckling, med lägsta nivåerna kring 2017, dock mer negativ i vissa kompassgrupper än i andra. En viss återhämtning har skett i samtliga kompassgrupper sedan de lägsta nivåerna uppmättes, men skillnaderna mellan grupperna har tilltagit över tid. Det finns en tydlig socioekonomisk skillnad kopplad till andelen elever med gymnasiebehörighet.

 

Utvecklingen i andel elever behöriga till gymnasieskolan kan till viss del kopplas ihop med föregående variabel, andelen födda utanför EU/EFTA. Att elever anländer i äldre åldrar, med annat modersmål än svenska och ingen vana vid det svenska skolsystemet gör det rimligen svårare för dem att snabbt nå samma nivå som jämnåriga Sverigefödda, och därmed till exempel vara behörig till gymnasiet.

 

Sett till andelen invånare med eftergymnasial utbildning i de olika kompassgrupperna är utvecklingen stabil och likriktad, men de ligger på klart olika nivåer. Även om andelen har ökat för alla kompassgrupper under perioden så har de behållit inbördes ordning och avstånd.

Den gula gruppen har lägst andel, 23 procent år 2022. Därefter följer den gröna och den blå gruppen som ligger på i princip exakt samma nivå, 27 procent år 2022. Sedan är det ett större hopp upp till den orange gruppen som ligger på andra plats med 39 procent, och ytterligare ett hopp upp till den lila som har klart högst andel med eftergymnasial utbildning, nästan 44 procent år 2022.

 

Befolkningens sysselsättning – en spegling av finanskris, pandemi och återhämtning

I graferna nedan presenteras de fyra bakgrundsvariablerna som visar hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för kompassgruppernas invånare. Här kan flera intressanta fenomen noteras. Till att börja med syns den ekonomiska krisen 2008–2009 mycket tydligt i graferna för arbetslösa och förvärvsarbetande, och till viss del även för ekonomiskt bistånd. I grafen över nettoinkomst finns inte alls samma tydliga effekt. Vidare syns effekterna av pandemin tydligt i graferna för arbetslösa och förvärvsarbetande, dock inte i graferna för ekonomiskt bistånd eller nettoinkomst. År 2021 innebär en återhämtning av arbetsmarknaden som syns tydligt – för alla fyra variabler ses en förbättring för samtliga kompassgrupper. För andel öppet arbetslösa och andel med ekonomiskt bistånd finns siffror även för 2022 tillgängliga. Återhämtningen fortsätter och andelen minskar i samtliga kompassgrupper.

 

Andelen arbetslösa har återhämtat sig på ett likartat sätt i alla kompassgrupper efter ökningen under pandemins första år, och är nu lägre än året före pandemins start.

Andelen öppet arbetslösa och förvärvsarbetande speglar till viss del varandra. I början av perioden sjönk andelen öppet arbetslösa i samtliga kompassgrupper, samtidigt som andelen förvärvsarbetande steg. Dessa trender bröts helt när den ekonomiska krisen kom. Under de efterföljande åren började andelarna återigen börjat röra sig i rätt riktning. Att andelen arbetslösa ser ut att ha ökat kraftigt under 2017 beror helt eller delvis på ett tidsseriebrott. Från och med år 2017 använder vi den officiella definitionen där antalet öppet arbetslösa relateras till den registerbaserade arbetskraften[1] i åldrarna 16–64 år. Tidigare år relaterades de till hela befolkningen i åldrarna 16–64. Konsekvensen är således en viss nivåjustering uppåt.

 

Pandemin förändrade beteenden i samhället och slog hårt mot vissa branscher och kompassgrupper, särskilt de unga på arbetsmarknaden. I samtliga kompassgrupper minskade andelen förvärvsarbetande samtidigt som arbetslösheten steg kraftigt. Andelen förvärvsarbetande såg dock ut att minska redan 2019. Under 2021 har en tydlig återhämtning skett. I alla kompassgrupper är förvärvsgraden nu högre klart högre än 2020, men även högre än 2019.

 

Befolkningens försörjning – väsentliga nivåskillnader som ökar

Nettoinkomsten har ökat i samtliga kompassgrupper under perioden, och mer än vanligt under 2021. Dock har skillnaden mellan grupperna också blivit större. Det här kan tolkas som att det inte var grupperna med höga inkomster som blev arbetslösa under finanskrisen eller pandemin, även om ökningstakten minskade i samtliga kompassgrupper under finanskrisen så minskade den mer i gruppen med de lägsta nettoinkomsterna.

Den historiska ökningstakten har legat på ca 0,5 procent årligen, men 2021 var den i genomsnitt 1,5 procent.

 

Studerar vi i stället grafen för ekonomiskt bistånd syns en liten topp runt krisåret 2009. Mellan 2014 och 2016 hade sedan den blå och gula gruppen en ökande trend medan de andra tre kompassgrupperna hade en minskande trend. Förmodligen hänger även detta ihop med att den gula och blå gruppen emottog en relativt stor andel flyktingar som kom till Sverige 2015–2016 (se grafen ”Födda utanför EU/EFTA”).

Under 2017 sjönk andelen med ekonomiskt bistånd relativt mycket i fyra av fem kompassgrupper (den blå, gula, orange och gröna) och var i princip oförändrad i det lila. Dock finns även här ett tidsseriebrott i statistiken för år 2017 där gruppen barn som mottagare av ekonomiskt bistånd inte länge inkluderas.

Under 2020 och 2021 syns inga tydliga effekter av pandemin på det ekonomiska biståndet, som minskade i samtliga kompassgrupper och relativt mycket i vissa. En möjlig förklaring är att arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder hittills har fångat upp det mesta av behovet. Samtidigt har också många kommuner stramat upp rutiner kring handläggning av det ekonomiska biståndet, vilket också leder till minskade nivåer. Även under 2022 fortsätter andelen med ekonomiskt bistånd nedåt. Skillnaderna mellan kompassgrupperna är dock fortfarande stor.

 

Befolkningens ohälsotal – lägre nivåer och krympande skillnader

Den tionde och sista egenskapen är antal ohälsodagar (mätt i genomsnittligt antal ersatta dagar från Försäkringskassan). Här ska påpekas att ett antal regelförändringar skett under den redovisade perioden. Det är möjligen så att utveckling över tid snarare visar Försäkringskassans anpassning efter regelförändringar, snarare än det faktiska hälsotillståndet i landets kommuner.

Dock kan konstateras att de fem kompassgrupperna under hela perioden behåller sin inbördes ordning, landskapet med högst nettoinkomst har lägst ohälsotal och tvärt om. Dessa skillnader skall dock tolkas med försiktighet. Vissa typer av jobb, ofta tjänstemannayrken med högre lön som är mest vanligt förekommande i det lila landskapet, kommer ofta med en möjlighet att kunna utföras hemifrån. Detta kan leda till ett minskat uttag av sjukdagar. Observera att ohälsotalet avser personer i arbetsför ålder.

 

Avslutning

Inledningsvis ställde vi tre frågor. Har det skett någon förändring? Hur ser den i så fall ut? Går det att se några mönster?

Många av egenskaperna som beskriver befolkningen utvecklas åt samma håll i de fem kompassgrupperna. Förvärvsgraden och utbildningsnivån ökar medan arbetslösheten, det ekonomiska biståndet och ohälsotalet sjunker. Men skillnaderna mellan grupperna består, förutsättningarna skiljer sig åt markant. Den kanske tydligaste skillnaden – som tilltar på ett till synes obevekligt sätt – avser nettoinkomsten där ökningstakten i framför allt den lila kompass-gruppen är högre än i övriga delar av landet. Andelen födda utanför EU/EFTA har utvecklats olika i kompassgrupperna. Under perioden har andelen ökat i samtliga grupper, men i väldigt varierande utsträckning. En nedgång mot slutet av perioden kan noteras i vissa, medan andelen fortsätter öka i andra kompassgrupper. Utvecklingen av gymnasiebehörighet behöver också uppmärksammas. Den drar till skillnad från flertalet andra variabler åt olika håll beroende på kompassgrupp. Den sjunker i så väl den starkaste som svagaste socioekonomiska gruppen medan den ökar i övriga tre kompassgrupper. 

 

[1] Den registerbaserade arbetskraften består av en kommuns förvärvsarbetande nattbefolkning, öppet arbetslösa, och personer i program med aktivitetsstöd