Nyheter

Sociala kompassen 2023!

2023 06 27

Sociala kompassen 2023!

- Hur ser det socioekonomiska landskapet ut i Sverige?

Sociala kompassen är en samlad analys av ett flertal socioekonomiska egenskaper. Syftet är att ge politiker, tjänstepersoner och andra aktörer som är engagerade i samhällsutvecklingen ett nytt sätt att se och förstå statistik om kommunens invånare. I stället för att titta på en variabel åt gången ges en visuell helhetsbild, vilket gör nuläge, skillnader och likheter mellan kommuner synliga och tydliga.

Sociala kompassen fungerar också som kommunikationsplattform och underlättar möjligheten att nå samsyn kring behov och planering av utvecklingsinsatser. Exempelvis för arbete med social hållbarhet, integration och trygghetsfrågor.

Varje år tar Statisticon fram en ny kompass som sätter fokus på Sveriges kommuner och hur dessa förhåller sig till varandra. Däremellan gör vi på uppdrag kompasser på delområdesnivå för kommuner, regioner och finansiella samordningsförbund som sedan använder sociala kompassen som ett verktyg i sitt utvecklingsarbete.  

Så här fungerar det

Med hjälp av AI placeras kommuner ut i den sociala kompassen utifrån hur de socioekonomiska egenskaperna samvarierar. Den sociala kompassen kan liknas vid ett magnetfält med tio magneter som vardera representerar en egenskap. Förenklat uttryckt gäller att ju närmare en kommun befinner sig en magnet, desto mer av den egenskapen kännetecknar kommunens befolkning.

Årets kompass

Klicka på bilden för att zooma!

 

 

Kompassens fem socioekonomiska grupper

Kommunerna i den sociala kompassen delas in i fem grupper utifrån en sammantagen socioekonomisk likhet. I den lila gruppen återfinns 35 kommuner som tillsammans utgör 13 procent av landets hela befolkning. Här har invånarna en hög högutbildningsnivå, ett arbete med hög inkomst och låga ohälsotal. I gruppen finns många barnfamiljer. Exempel på kommuner vi hittar här är Knivsta, Sollentuna, Partille, Vellinge, Danderyd och Mölndal. Flertalet ligger på pendlingsavstånd till någon av våra tre storstäder Stockholm, Malmö eller Göteborg.

I den orange gruppen återfinns 57 kommuner med 56 procent av landets befolkning. Här påträffas mer än 70 procent av landets statliga arbetstillfällen inom såväl militära som civila myndigheter. Även några av landets traditionellt sett starka industristäder återfinns i denna grupp Likaså återfinns här mer än 70 procent av landets stora arbetsställen (fler än 200 anställda). I gruppen råder en hög utbildningsnivå, höga inkomster och låga ohälsotal. Det finns också många barnfamiljer och en förhållandevis hög andel av befolkningen är född utanför EU/EFTA-området. Gruppen består av många större kommunerna, inklusive de tre storstäderna, med en betydande socioekonomisk variation inom respektive kommun.

I den gröna gruppen påträffas 106 kommuner med 16 procent av landets befolkning. Många av Sveriges turistkommuner som Härjedalen, Tjörn, Sotenäs, Leksand och Gotland finns här, liksom en väsentlig del av landets arbetstillfällen inom tillverkningsindustri och mineralutvinning. Inkomsterna är på medelnivå, andelen förvärvsarbetande är hög och andelen invånare med ekonomiskt bistånd är låg. En väsentlig skillnad jämfört med föregående grupp är att vi i dessa kommuner hittar en mer åldrad befolkningsstruktur med färre barnfamiljer.

I den blå gruppen återfinns 10 procent av landets befolkning, i totalt 44 kommuner. Befolkningen i dessa kommuner har en lägre utbildningsnivå, en högre arbetslöshet och en lägre inkomstnivå. Åldersstrukturen i kommunerna, i termer av andel yngre och äldre, speglar landet som helhet. Exempel på kommuner är Katrineholm, Lessebo, Perstorp, Härnösand, Sandviken och Fagersta. Jämfört med många kommuner i den orange gruppen, befinner sig många blå kommuner i mindre omfattande arbetsmarknadsregioner.

Den gula gruppen består av 48 kommuner som tillsammans har 5 procent av landets befolkning. Kännetecknande för dessa kommuner är framför allt en åldrad befolkningsstruktur, låga inkomst- och utbildningsnivåer samt höga ohälsotal. Överkalix, Vilhelmina, Ockelbo, Högsby och Tomelilla är några exempel – det vill säga kommuner som vi återigen hittar lite varstans på den vanliga geografiska kartan. Flertalet av kommunerna i denna grupp befinner sig utanför större arbetsmarknadsregioner. 

Socioekonomisk strukturförändring under år 2021

Årets analys resulterar i relativt stora förändringar med avseende på fördelningen av kommuner i de socioekonomiska grupperna. Lila och orange grupp är i stort sett oförändrade, medan vi kan observera större förändringar i sammansättningen av kommuner i den gröna, blå och gula gruppen. Ett trettiotal tidigare blå kommuner har blivit gula och ungefär lika många tidigare gula kommuner har blivit gröna.

De kommuner som år 2020 var blå men som 2021 är gula uppvisar dels en förändrad åldersstruktur – jämfört med de som förblivit blå är andelen yngre lägre och andelen äldre högre. Dels är andelen födda utanför EU/EFTA lägre.

En förklaring kan vara att det rör sig om kommuner som hade ett stort mottagande under flyktingsituationen för några år sedan, men där delar av den nyanlända gruppen nu lämnar dessa kommuner för att bosätta sig på annan plats i landet.

Den andra förändringen, där relativt många tidigare gula kommuner har blivit gröna förefaller ha andra orsaker. Dessa kommuner uppvisar samma åldersstruktur som kommunerna som förblev gula 2021. Här ligger skillnaderna i stället i lägre arbetslöshet, lägre andel ekonomiskt bistånd, högre nettoinkomst, lägre ohälsa, högre andel förvärvsarbetande och högre andel gymnasiebehöriga. Även andelen födda utanför EU/EFTA är lägre hos de som blivit gröna, och andelen universitetsutbildade är högre.

Här kan det röra sig om kommuner som under pandemiåren fick ta emot nya invånare, ofta från orange kommuner. Högutbildade tog jobbet med sig och flyttade till kommuner med mer levnadsutrymme och väsentligen lägre bostadskostnader.

Nyfiken på mer?

Besök gärna https://studios.statisticon.se/socialakompassen för en interaktiv version av den sociala kompassen.  Du är också varmt välkommen att kontakta oss för mer information. Enklast nås vi på e-post socialakompassen@statisticon.se.

 

Sociala kompassen är framtagen 2023 då data för 2021 blivit tillgängligt.